Jag kommer nu efter alla mina inlägg att skriva tankar om didaktik hur man skulle kunna arbeta med naturrutan på skolan och/eller fritidshemmet. 

Naturrutan är ett perfekt ställe att ha en grund i en skogsmiljö. Min första tanke är att naturrutan skulle kunna vara ett projekt under en väldigt lång tid, både på höst, vinter och vår, då eleverna är i skolan/fritids. Eleverna kan få studera hur naturrutan utvecklas med tiden och dokumentera detta för en djupare förståelse hur faktiskt naturen ser ut och ändras med årstiderna. 

Att vi får uppleva naturen på ett medvetet och naturligt sätt, så kan det leda till miljöengagemang (Friluftslivets pedagogik, 2011). Detta är något som är viktigt, då vi nästa generation måste ta hand om naturen vi har omkring oss. Därför tycker jag att det är centralt att läraren låter eleverna komma ut i skogen och uppleva den och lära sig om den. 

Första gången som eleverna går till naturrutan, så kan det markeras med en tråd, som är en bit ifrån marken, runt träd, buskar och stenar, så att eleverna kan se rutan visuellt. I friluftslivets pedagogik så redogörs det om att vi är nyfikna på naturen samt att det är en plats som väcker våra sinnen till liv (2011). Elever vill gärna lukta, känna, smaka, lyssna, osv, för att naturen väcker det intresset hos dem. 

Jag tycker att detta ska tas till vara på och därför ska läraren varje gång ha med floraböcker och pipeter samt andra redskap, så att eleverna kan få studera området mer noggrant. 

Vi kan arbeta både med att läraren guidar eleverna att hitta något/testa/leta och eleverna får upptäcka för att sedan söka efter arter. Men det är även givande för eleverna att själva få leta efter arter. När dem väl har hittat något som är spännande för dem, så är dem väldigt intresserade att få mera information av föremålet, vilket även beskrivs i Barn och Naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära (2011). Detta är viktigt av oss lärare att ta till vara på och låta eleverna få undersöka de som intresserar dem. 

Eleverna skulle kunna få ta bilder, spela in fågelljud och ta med in i klassrummet.

Tanken är att dem ska fortsätta undersöka i klassrummet, där dem kan diskutera, återskapa föremålen i olika material, göra bilder på stora papper och sätta upp på väggen, samt återkoppla. I utomhuspedagogik som kunskapskälla redogörs det varför det är viktigt att återberätta sina erfarenheter är för att de först då får en "verklighetsförankring i vårt medvetande" (2011, s. 21). Alltså att vi får göra det praktiskt för att sedan återkoppla de teoretiskt (Utomhuspedagogik som kunskapskälla, 2011). Detta tror jag leder till en djupare förståelse för eleverna. 

I Att lära in ute - året runt (2011) så skrivs det att, enligt forskning av William Glasser så kommer vi ihåg 50% av det som vi hör och ser, 70% som vi diskuterar, 80% som vi upplever och 95% som vi lär ut till andra. Därför tror jag det är viktigt att eleverna får återkoppla och även berätta om sina upptäckter varje gång efter de har besökt naturrutan. 

Jag tänker även att eleverna skulle få möjlighet att arbeta i grupper där dem kan lära av varandras erfarenheter och kunskaper. I Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära (2011) så är det viktigt att läraren berömmer eleverna för deras olikheter och vad dem kan tillföra i gruppen, så att eleverna lär sig att detta är något som gynnar dem. 

"kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga," (Skolverket, läroplan för grundskolan, 2011, s. 13). 

Genom att eleverna får studera naturrutan med jämna mellanrum och genom olika årstider så kommer dem att märka vad som händer med alla växter runt omkring, om det kommer någon ny planta, kanske några nya djur eller att något dör och försvinner. Genom att kombinera utomhusaktiviteter med klassrummet så bidrar det till att eleverna får en ökad motivation och en större nyfikenhet (Friluftslivets pedagogik, 2011). 

Naturrutan är också ett ställe där eleverna skulle kunna få leka lekar, aktiviteter, naturexperiment och andra upptäcker, så att dem blir hemma och trygga vid stället. Detta kan också leda till att dem blir uppmärksammade om något nytt skulle ha skett i rutan sen när dem vad där senast. 

"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper." (Skolverket, läroplan för grunskolan, 2011, s. 9).

 

Sammanfattning av de hela i de didaktiska frågorna:

Vad: Eleverna ska få ha en naturruta som dem studera under sin skolgång, med jämna mellanrum. 

Var: Gärna i en närmiljö, som är lätt att besöka. Även en plats där det kan hända mycket och där det finns mycket arter och liv. 

Hur: Eleverna ska tillsammans i grupp hitta en naturruta som dem markerar upp. De ska hitta vad som finns i rutan, olika arter, kanske skräp som något människa har lämnat där. De ska alltid på något vis dokumentera de som dem hittar och återkoppla med varandra. Här kommer eleverna även att lägga till skillnader och nya upptäcker vad som sker och händer i skogen från förra gången som dem besökte rutan. Det kan vara något naturligt, som en växt som har dött, vinden som har rivit fällt ett träd eller spår/spillning ifrån ett djur. Men det kan även göra upptäcker som något har gjort med flit, som att såga ner ett träd, slänga skräp eller liknade. 

När: Under både terminerna som eleverna är i skolan/fritids.

Varför: Eleverna ska komma närmare skogen och naturen. Lära sig mer om olika arter som växer och bor i rutan, vad som händer ifall det blir en förändring i rutan? - kommer allt att gå åt skogen, eller kan naturrutan klara sig och leva vidare. Även komma in på allemansrätten, vad du får och inte får göra i naturen. Samt varför naturen är så viktigt för oss människor och vårt ansvar att ta till vara på den. 

Referenslista:

Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (2011). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber.

Dahlgren, L O., Sjölander, S., Strid, P., Szczepanski, A. (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur. 

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Wejdmark, M., Lättman-Masch, R. (2011): Lära in UTE året runt. Vimmerby: Outdoor Teaching. 

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.